Obekvämligheter och effektivisering i Kenya

Jag har inte skrivit på länge. Sen jag kom till Nairobi har jag liksom inte kunnat samla mina tankar. Det är verkligen ett helt annat liv här. Och i ett nytt land med nya upplevelser vill man göra andra saker än sitta framför datorn. Något vi ändå gör mycket eftersom vi skriver vår uppsats här. Men det har liksom tagit lång tid att ta in landet och livet här.

Vi är inne på vår fjärde vecka här. Det har både gått jättefort, samtidigt som det har känts som vi har varit här jättelänge. Ni vet hur det kan vara. Det är så märkligt egentligen hur något som hände för tre dagar sen känns lika längesen som något som hände för tre veckor sen, hjärnan har väl liksom inte den kapaciteten. Det som är passerat, det hamnar liksom i samma kategori. Minnen buntas ihop och hanteras på samma sätt.

Det finns mycket jag älskar här. Men det finns också mycket jag hade kunnat vara utan, och mycket jag saknar. Saknar ju Omar något enormt såklart. Men det blir liksom någon försvarsmekanism så fort jag börjar tänka på hur lång tid det är kvar tills vi ses. Istället tänker jag i termer hur lång tid som passerat och har någon slags nedräkning, på det sättet känns det lite mindre påtagligt. Annars hade jag nog gråtit varje kväll här, haha.

De första tre veckorna kunde vi knappt prata alls, utöver textmeddelanden på Facebook. Internet här är liksom inte så stabilt, så Skype fungerade verkligen inte. Det enda som hände var att vi blev frustrerade över att samtalet bröts hela tiden och det byggde nog upp lite negativ energi. I alla fall hittade jag till slut ett program som kräver mindre bandbredd än Skype och det har fungerat mycket bättre. Fast det skiftar fortfarande med tanke på att tillgången på internet, el och vatten är olika beroende på vilken dag och vilken tid på dygnet det är. En sak man saknar är liksom perfekt värme på duschvattnet (här finns alternativen isvak eller skållhett).

En sak som gör mig väldigt rörd här, på både ett hjärtskärande sätt och ett beundrande sätt, det är hur hårt människor här jobbar. Det är verkligen hårt fysiskt arbete och alla jobbar så hårt. Antagligen för att jobben här är sparsamma så alla är både tacksamma över att ha ett arbete, samtidigt som detta och sätter stor press på de. Här kan vi verkligen se vilka problem effektiviseringen skapar.

När vi var vid teplantagen berättade vår värd om hur maskinerna tagit över på många håll inom teodlingen. Det går ju såklart snabbare att skörda teet på det sättet, men det finns flera problem med detta. Däribland att tebuskarna är olika höga och eftersom man bara vill ha de tre översta bladen från varje gren så får man bäst kvalitet om det görs för hand, det säger ju sig självt att en maskin inte kan åstadkomma detta. Men det största problemet är att maskinerna gör att människor blir utan jobb och vinsten från en produktion blir distribuerad till ett färre antal personer. Med mänsklig arbetskraft fördelas vinsten av produktion på fler personer vilket ju för mig låter mycket mer rimligt. Med effektivisering så kan en person (som förmodligen redan har mycket pengar) investera i maskiner som gör att dels avkastningen blir högre från skörden, men också att människor inte behövs och därmed behöver löner betalas ut. Så den rika blir rikare, och de fattiga, ja, de blir fattigare.

I ett land som Kenya där över hälften av befolkningen lever i absolut fattigdom och där det är enormt stor brist på jobb. Dessutom lider landet av torka, något som pågått de senaste tre åren och vilken nu har utmärkts till en nationell katastrof. Där behövs inte effektiviseringen. Det som behövs är en social hållbarhet, fler jobb åt befolkningen och en varsam brukning av en ömtålig jord. Högre avkastning på produktionen kommer inte ta landet ur fattigdom, så för någon som redan var kritisk mot de stora företagen, kan jag säga att den kritiken inte direkt lindrats under min vistelse här i Kenya.

Det här landet har så enormt stor potential och man bara hoppas att någon ska inse detta innan det är för sent.

Nu ska jag prata med Omar och sedan ska vi iväg på intervju i Ngong som ligger cirka 30 minuter utanför Nairobi.

Glöm inte läsa vår reseblogg på millaochjosefin.wordpress.com där vi lägger upp bilder och skriver mer om resan! Vi har även påbörjat en Kenyaguide med saker att tänka på och platser att besöka, som du hittar högst upp på bloggen.

Kram på er!

Resebloggen!

Jag är i Nairobi för att skriva min kandidatuppsats inom miljövetenskap. Uppsatsen kommer att behandla sophanteringen här i Nairobi. Fram till 26 april kommer jag alltså även att blogga på min och Josefins reseblogg, millaochjosefin.wordpress.com. Vi skriver om våra upplevelser här i Kenya och om uppsatsrelaterade saker.

Jag försöker blogga på så gott jag kan här i bloggen men kika gärna in i vår reseblogg för att följa med oss där!

 

Västerlandsprivilegiet och resa till Östafrika

Just nu är det lite fullt upp. Jag flyger till Kenya idag. Om ni vill följa det äventyret så har jag och min vän Josefin en reseblogg, millaochjosefin.wordpress.com.

Vi kollade på en sida för klimatkompensation för flygresor hur mycket utsläpp vi bidrar till genom denna resa. Ungefär 3.5 ton koldioxid. Det är jämförbart med medelutsläppet i Sverige per person och år som är cirka 4.7 ton. Vilket i sin tur är jämförbart med medelutsläppet i Etiopien, där vi kommer mellanlanda, som ligger på 0.1 ton per person och år. Nä, jag tycker inte att man ska gå omkring och känna dåligt samvete för att man har privilegier, det är ju inget man har valt. Däremot väcker det tankar om vilken fruktansvärt orättvis värld vi lever i.

Men världen förändras inte för att vi själva flyttar ut i en stuga i skogen utan vatten och el (även om den förmodligen inte förvärras av det heller). Så det enda man egentligen kan göra är att försöka stötta utvecklingen i de länder som är mest utsatta för orättvisor, vare sig det är i form av sociala orättvisor, ekonomiska eller miljömässiga. Till exempel när man konsumerar kan man tänka ekologisk och rättvisemärkt. Det gör ganska stor skillnad bara det!

Det är verkligen mycket blandade känslor inför denna resan. Som jag sa, jag har inte direkt dåligt samvete för att jag är i den positionen jag är. Men jag mår ju lite illa av att veta vilka fördelar jag har på många sätt. Och på andra sätt har jag det inte. Det finns ju olika värden här i världen. Även om vi är väl utrustade med monetära och basala värden här i Sverige så kan jag tycka att andra kulturer är mycket bättre på att ta hand om andra värden, såsom relationer, glädje, dans, sång och inte leva över jordens tillgångar. Även om det sista kanske inte är helt självvalt.

En äkta minimalist

 

Jag har inte bloggat på nästan två veckor. Inte för att jag inte har haft några idéer, men för att jag haft så mycket tankar och funderingar kring vad egentligen det är jag vill säga och lite hur jag vill leva mitt lev.

Jag har känt länge att vi, som människor, lever så långt ifrån hur vi borde leva. På alla sätt och vis. Och det är ju inte hållbart för varken vår jord eller oss själva. Så de senaste dagarna har cirkulerat mycket runt det här med att hitta tillbaka till våra rötter.

Jag vill nästan inte längre skriva om minimalism, zero waste eller något annat som just nu är “inne”. För det känns faktiskt inte helt genuint med många av de här trenderna. För det är väl vad det är? Trender.

Minimalism ska handla om att skala bort sånt du inte behöver i ditt liv och endast ha kvar det du verkligen älskar och har nytta av. Men istället för att fråga oss varför vi lever i sånt överflöd (som jag själv kan tycka är en naturlig fråga när man börjar anamma minimalism) så har jag sett frågor och kommentarer som:

  • Hur ser en minimalistisk inredning ut?
  • Får man ha personliga foton på väggarna enligt minimalism?
  • Den där lampan på ditt bord är inte minimalistisk
  • En äkta minimalist  äger inte mer än 100 saker.

Med mera, med mera, med mera. Fortfarande kretsar det alltså om att skapa sin identitet baserat på det materiella, i detta fall, genom frånvaron av det materiella eller “rätt” prylar. Det handlar kanske inte så mycket om då längre att frigöra sitt liv från det materiella, utan bara att fokusera på det på ett nytt sätt. Människor tävlar med varandra om vem som har minst saker, vilket på något sätt ska betyda att den här personen har kommit längre i sin minimalism-resa.

 

Det var inte de här sakerna som gjorde att jag drog mig till minimalism, det var för att jag ville ta bort fokus från sånt som i slutändan är oviktigt men istället så kom jag på mig själv att försöka bygga min identitet på det. Jag ville hitta inspiration för att komma vidare men istället kände jag mer och mer att det fanns något som var rätt eller fel. Och där någonstans tappade jag intresset.

Så nu sitter jag alltså här och funderar på hur jag ska komma närmare det livet jag vill leva och den livsstil jag vill inspirera till. För det är sannerligen inte den typen av minimalism som speglas på sociala medier.

 

 

Att göra hållbarhet attraktivt

Det finns en ganska intressant funktion hos människor, en barriär som är viktig att ta sig över, framförallt när vi ska prata om hållbarhet. Det handlar om förnekelse. Det är dock ett ord jag inte tycker om, för det låter som att vi gör det medvetet, men det är faktiskt en omedveten försvarsmekanism.

En försvarsmekanism är en psykologisk strategi som vårt psyke tar till för att skydda vår självbild och vår verklighet. Det finns många olika typer av försvarsmekanismer, men när det gäller miljö och hållbarhet så tror jag att de flesta pratar om just förnekelse i huvudsak.

Och det är inte konstigt att vi reagerar som vi gör när vi får se verklighetens många grymheter. Oavsett om det är information om att isen på Arktis smälter som en följd av våra utsläpp, människor i gummibåtar över Medelhavet eller slavliknande förhållanden för de som tillverkar våra kläder. Nej, det är verkligen inte konstigt att vår hjärna försöker skydda oss.

Men detta blir ett problem när det gäller att arbeta med hållbarhet. Det är lätt att tro att obehagliga fakta kommer att få oss alla att förändra oss till det bättre. Tyvärr verkar det inte fungera på det sättet. Och ärligt talat, om det var så det fungerade, då hade väl inte världen sett ut som den gör idag med all information som är tillgänglig för oss?

Så det mesta tyder på att det inte får den effekt vi vill. Ja, det är chockerande fakta. Ja, det måste bli en förändring. Men det här är inte rätt väg att gå.

Hårda budskap kräver mjuka metoder

Tvärtemot vad man kan tro så visar en studie om kommunikation när det gäller klimat och miljö, att skrämsel som taktik inte är effektivt för att skapa en långsiktig förändring. Istället har man nästan sett att det får en omvänd effekt. Ett skrämmande budskap om klimatet skapar en känsla av att hotet är avlägset och för stort för att kunna bry sig om.

Och det är ganska lätt att tänka sig in i detta när det gäller andra hållbarhetsområden också. I boken Modeslavar skriver författarna:

“Det finns inget som är så trendigt som att “avslöja” modeindustrin. Orden är Johan Norbergs, som menar att det inte finns något att avslöja.”

Alla vet hur det egentligen ser ut, men trots det fortsätter vi konsumera som om vi vore helt omedvetna. Vi har hört det så många gånger, vi vet att det är otroligt utbrett, vi vet att det är en mångmiljardindustri. Och just därför kanske vi känner att det kanske inte spelar så stor roll vad just vi själva gör. Om alla andra fortsätter som om ingenting, vad spelar det då för roll?

Jag tror att alla vi som önskar en mer hållbar värld inte (enbart…) vill sprida ett budskap om exploatering och undergång. Det finns ju faktiskt en himla mycket positiva saker där ute också, och jag tror att en stark kraft för att skapa förändring, det är inspiration. Inspiration genom att visa på alternativ till slit-och-släng konsumtionen, inspiration genom att uppmuntra andra människors vilja till förändring och kanske viktigast av allt, inspiration genom hur vi lever våra liv.

Det här är minst sagt en utmaning, men det är utmaning jag ser fram emot att ta mig an. Att försöka göra hållbarhet lite mer attraktivt!

Det tysta motståndet mot konsumtionssamhället

För ett tag sen skrev jag ett gästinlägg på min klasskamrat Jonnas blogg, Hiphophippie. Låter ju förövrigt helt superfånigt att säga klasskamrat när en pluggar på universitet, men kommer inte på ett bättre ord för det. Hon ville att jag skulle skriva lite om frivillig enkelhet eftersom jag har startat en Facebook-grupp om detta. Det gjorde jag såklart så gärna, jag älskar ju att skriva. Vid den tiden hade jag ingen blogg, men det kanske var detta inlägget som gav mig blodad tand?  Nåja, här kommer inlägget (med viss modifikation mot originalet).

—————————————————————————————————————————————–

Vad är frivillig enkelhet?

Frivillig enkelhet eller voluntary simplicity är ett tyst motstånd mot den överkonsumtion som präglar det västerländska samhället. Termen är förknippad, men inte helt synonym, med flera andra termer såsom minimalism, downshifting och slow living. Frivillig enkelhet handlar som sagt om att göra motstånd mot överkonsumtion och oftast är en stor del av motivationen att spara på miljön genom att leva mindre materialistiskt.

Personer som lever enligt filosofin frivillig enkelhet ser ofta även konsumtion i form av resor och mat. Här skiljer sig livsstilen mot exempelvis minimalism, där man inte nödvändigtvis avsäger sig bekvämligheter. Jag har bland annat skrivit ett inlägg om minimalism och resande här. Frivillig enkelhet har mer betoning på att man ska uppoffra en del av sin bekväma levnadsstandard till fördel för the greater good, så många väljer att inte flyga mer än absolut nödvändigt eller att odla sin egen mat

Andra alternativa livsstilar

Downshifting handlar så vitt jag vet inte så mycket om konsumtion, utan mer om att man ska jobba mindre för att få mer tid till annat. Detta innefattar nog för de flesta mindre konsumtion, men det är inte syftet med livsstilen.

Inom slow living ligger istället fokus på, som namnet antyder, på att leva långsamt och det är en motrörelse mot massproduktion och hektiska liv. Jag skulle säga att både Ranias blogg och Jonna Jintons blogg är ganska bra exempel på slow living. Livsstilen handlar mycket om att stanna upp och njuta av det lilla. Själva ordet slow är en akronym och står för: sustainable, local, organic  & whole.

Till sist så handlar minimalism om att vara medveten och effektiv med sin tid och vart man lägger sin energi, så att inte prylar får för stort fokus. Minimalism kan också syfta på en monokrom stil som ofta utgörs av svart och vitt i olika nyanser. Men som minimalist klär man sig inte nödvändigtvis i svarta jeans och vit t-shirt (även om det faktiskt är ganska vanligt). Man klär sig helt enkelt i sina favoritkläder.

Vi går åt rätt håll

Mitt intresse för alternativa livsstilar startade på riktigt under 2014 med frivillig enkelhet och jag kände snabbt att jag ville få kontakt med likasinnade, så jag startade gruppen Frivillig enkelhet – mer med mindre på Facebook. Efter bara ett par dagar så hade gruppen närmare 300 medlemmar och den fortsatte att växa. Nu ligger medlemsantalet på över 4000 och man kan verkligen se hur olika tolkning människor har gjort av livsstilen. Vissa väljer att leva mer enligt vad jag kallar för minimalism, vissa enligt downshifting, andra lever mer enligt slow living eller strävar efter definitionen av frivillig enkelhet. Gemensamt för de alla är nog att de flesta väljer att jobba mindre och därmed få mindre pengar, för att istället ha mer tid att lägga på sina relationer och sig själva.

Jag tycker att man kan se mer och mer av dessa livsstilar i olika bloggar, poddar och dokumentärer. Som miljövetare och kapitalistkritiker så är ju detta så klart inget annat än positivt! Dels för miljöns skull, men även för att jag älskar att det finns så mycket att inspireras av idag. Att bli fast i ekorrhjulet har alltid varit en av mina största källor till ångest, och nu ser jag överallt så många människor som säger “fuck that” och går sin egen väg. De här olika livsstilarna gör det möjligt att kliva av konsumtionstrappan och istället investera tid i det som faktiskt betyder något. Istället för att hela tiden sträva efter mer pengar, större hus och häftigare resor, så uppmanas vi till att njuta av det liv vi har varje dag, inte bara gå och vänta på att semestern äntligen ska komma. Oavsett vad man motiveras av så är det ett steg i rätt riktning.

 

Behov istället för begär

Vi blir i detta samhället ständigt matade med information och förväntningar på hur vi ska se ut, hur mycket pengar vi ska tjäna, vilka vi ska vara och vilken bil vi ska köra. De här livsstilarna uppmanar oss att göra “vår grej”. Oavsett om det är att bygga en karriär inom något vi brinner för eller behålla vår passion som hobby och jobba mindre för att ha mer tid till att utföra vår passion.

Att följa våra behov, istället för att följa våra begär, låter kanske lätt. Men det är så himla svårt i ett samhälle som pressar dig från höger och vänster, som synar dig från topp till tå. När både vår kropp och vårt sinne matas med överflöd, då måste vi veta när vi ska lyssna till vad det är vi egentligen behöver. Och jag kan inte lova, men jag kan nästan garantera, att de flesta av oss inte behöver allt det vi har idag. Så min uppmaning för oss alla idag är att fundera på; Vad kan jag klara mig utan? På så sätt frigör vi plats och energi i våra liv, samtidigt som vi sparar på vår planet. Bra va? 🙂

Inlägget innehåller bilder från en fotobank. Du kommer till fotografens sida genom att klicka på bilden.

Pearl-index och din livmoder.

Jag hade egentligen tänkt skriva det här inlägget lite annorlunda. Men ni vet, livet kom i vägen, vi gick på lunchbuffé, jag insåg att jag var tvungen att skicka in motivationsbrev till masterprogrammet jag sökt och sen var klockan liksom sent. Så nu tänkte jag att jag delar upp det inlägget jag hade tänkt att skriva i två delar istället. Och sen får jag lära mig lite bättre tidsplanering…

Det jag ville skriva om är vilka alternativ som finns till preventivmedel med hormoner. Dock vill jag påpeka att det enda som skyddar mot könssjukdomar är en vanlig hederlig kondom, även kvinnliga kondomer.

Det finns någon slags helig gloria runt p-pillrets effektivitet när det gäller att skydda mot oönskad graviditet. Som att one size fits all. Att alla piller är likvärdiga och att alla andra sätt är högst opålitliga och vissa av de praktiskt taget är som att skrika efter att bli med barn. Men det här, skulle jag vilja påstå, är en sanning med modifikation.

Pearl-index och din livmoder

Har ni någon gång hört talas om pearl-index? Kul om ni har det! Men dessvärre tror jag att de flesta av oss är ganska obevandrade inom detta begrepp. I alla fall hörde jag först talas om det när jag aktivt började leta efter alternativ till p-pillret. Jag valde ju efter mycket om och men att sluta med p-piller, och om detta kan ni läsa här.

Pearl-index är ett mått på hur effektivt ett preventivmedel är på att göra det som det är ämnat för, nämligen att förhindra en graviditet. Detta varierar mellan olika preventivmetoder, därför är det tyvärr inte så lätt som barnmorskorna på ungdomsmottagningen ofta gör det. Jag tror de flesta av oss som varit i kontakt med en barnmorska gällande preventivmedel har fått utskrivet p-piller i första hand, om vi till barnmorskans förtret sagt att vi vill ha ett annat alternativ till kondom. Och fungerar inte pillret, då får vi ofta prova oss fram för att till slut hitta ett som i alla fall känns helt okej.

“Jag vill inte äta p-piller, men vad har jag för val?”

Det finns tusen anledningar till att använda p-piller, men det finns också tusen anledningar till att inte göra det. Och om du är en person som tillhör uppfattningen av det senare, då kommer du troligtvis känna dig lite illa till mods när du tillsammans med din barnmorska försöker hitta ett fungerande alternativ för dig. När jag gick till barnmorskan senast så fick jag till svar att jag kanske var “lite trött på min kille” när jag sa att jag saknade sexlust. De alternativ som las upp för mig var att testa andra p-piller, använda kondom eller sätta in en kopparspiral. Och jag har hört liknande historier från många andra kvinnor. De flesta barnmorskor i Sverige verkar inte ens vilja upplysa om de alternativ som finns. Det gör däremot organisationen Planned Parenthood i USA och det är lite av vad jag tänkte göra med det här inlägget.

För att en ska förstå det här med pearl-index så krävs först att en förstår skillnaden på perfekt användning och typisk användning.

Perfekt användning av ett preventivmedel är när metodens alla riktlinjer noga följs och där metoden används på rätt sätt.

Typisk användning är det som är allt annat perfekt användning, detta kan bero på:

  • misstag ifrån den som instruerar om metoden
  • misstag ifrån användaren eller användarna av metoden
  • att användare och metod inte är kompatibla
  • metoden fallerar på ett eller annat sätt

Som ni nu förstår kan pearl-index skifta ganska mycket mellan olika typer av preventivmetoder, men även mellan perfekt användning av en preventivmetod och en typisk användning. Nedan följer en enkel tabell över pearl-index för olika preventivmetoder, där både perfekt användning och typisk användning visas, där siffran som anges visar hur många kvinnor av 100 som blir gravida under första året med metoden.

För tabellen har jag försökt hitta de senaste siffrorna från källor som är trovärdiga. Dock verkar det inte finnas någon riktigt bra sammansatt lista utöver den på Wikipedia, men jag har sett över referenserna som använts och det ser bra ut.

Det här är något jag önskar att de svenska barnmorskorna kunde vara lite mer öppna med. Att det faktiskt finns alternativ, sen får man avgöra själv vad som passar bäst. För vissa kanske p-piller är det som fungerar bäst, medan det för andra kanske är en p-dator. Det som avgör är hur ens livsstil, menscykel och förhållande ser ut.

Jag har inte tagit med p-appar såsom Natural Cycles och Glow för att de är så pass nya så det finns inte direkt något pålitligt pearl-index. Natural Cycles brukar ange att de har ett pearl-index mellan 0.5 och 0.7, men den studie som gjorts är finansierad av företaget själva vilket gör den icke-oberoende. Dock har jag själv använt den utan problem och jag vet andra som använder den och är mycket nöjda.

Hoppas ni har fått lite ny kunskap om vilka preventivmedel som finns och nu ser att det inte behöver vara så stor skillnad på om en kör hormonfritt eller med hormoner.

Referenser

https://en.wikipedia.org/wiki/Comparison_of_birth_control_methods

http://www.pessar.nu/files/FemCap-preventivmetod.pdf

https://www.plannedparenthood.org/learn/birth-control/

https://en.wikipedia.org/wiki/Billings_ovulation_method

 

Inlägget innehåller bilder från en fotobank. Du kommer till fotografens sida genom att klicka på bilden.

7 frågor att ställa till dig själv när du köper kläder

Jag har fått klädkramp, eller vad nu motsvarigheten till skrivkramp är när det gäller kläder. Nu har jag ju visserligen köpstopp under hela januari, men förr eller senare kommer jag vara tvungen att köpa kläder och för första gången så ser jag det som en utmaning.

När jag har bantat ner min garderob så har jag insett några saker. Dels att ju färre kläder jag har, ju färre kläder anser jag att jag behöver. Jag har också upptäckt vilka typer av plagg jag har tillräckligt av och vart det finns hål att fylla för att bygga upp en komplett garderob. När man väl har rensat ut, då tar det också emot att fylla på garderoben igen… Det är väl där jag står nu. Jag är rädd för att göra något felköp och för att kasta bort pengar på onödigheter.

Tidigare, innan jag började tänka på det här med att konsumera hållbart, så har klädinköp enbart varit roliga. Nu kräver det mer planering och tid av mig, så därför kan det också kännas lite stressigt. Men det är väl helt enkelt bara att vänja sig vid denna nya konsumtionsstil. Snart kommer det kännas självklart för mig att shoppa på det här viset. Och är det inte såhär klädkonsumtion ska se ut egentligen? Med eftertanke och planering.

Jag har sen jag rensat ut min garderob nästan fått en ny stil. Jag har försökt skala bort allt som jag inte trivs i och som inte passar mig, så det som nu finns kvar är ju fortfarande min stil, fast i mer komprimerad form. Skillnaden nu mot tidigare, är väl att med en mer minimalistisk garderob så kan jag inte sväva ut lika mycket i mina nyinköp, och det är ju ett högst personligt val jag gjort. Det är en utmaning, men jag tror att i längden kommer denna “restriktion” att göra min garderob mer flexibel och användarvänlig.

7 frågor att ställa dig själv när du köper kläder

När man blir mer medveten, då blir man också mer frågvis. Här är några exempel på frågor att ställa till dig själv innan du konsumerar något i klädväg. Och du, dessa frågor är lika relevanta vid second hand inköp som vid nyproduktion.

  1. Är det min stil? Var ärlig mot dig själv. Inte bara “tycker jag att det är snyggt?”. Jag kan tycka massor av plagg är visuellt snygga, men tar jag på mig de själv så känner jag mig bara obekväm.
  2. Passar det här plagget min kropp och min livsstil? Köp inte plagg för att motivera dig själv till att gå ut och springa eller gå ner i vikt. Inget fel att ha mål, men försök hålla konsumtion utanför din personliga utveckling. Plagget ska fungera i ditt liv som det är nu, inte för hur ditt liv potentiellt kommer se ut. Du kan köpa nytt när du väl har kommit dit!
  3. Hur är kvaliteten? Är det ett bra hantverk eller är det mycket lösa trådar? Många billiga plagg tappar passformen fort och tyget nopprar sig, så vad som i butiken såg riktigt bra ut kan efter bara några tvättar se trist och gammalt ut. Kvalitetsplagg håller sig snygga mycket längre!
  4. Är plagget mångsidigt? Det vill säga, kan du tänka på flera kombinationer eller tillfällen då plagget skulle fungera? Många plagg är dessutom mycket mer mångsidiga än vad vi tror, här till exempel en tjej som vänder sina klänningar bak och fram, och här är en tjej som använder en klänning under en månad. Vi behöver oftast inte mer kläder, vi behöver mer kreativitet.
  5. Hur mycket omvårdnad kräver plagget? Och är du villig att lägga ner denna extra energi och eventuellt extra kostnad? Exempelvis kan vissa plagg kräva strykning, kemtvätt eller insmörjning. Om du vet med dig att du inte kommer att göra det som krävs för att plagget ska hålla, köp ett plagg med mindre underhåll.
  6. Har plagget en plats i min garderob? Eller har jag egentligen för mycket av denna typ av plagg och borde köpa en annan typ av plagg istället? Din konsumtion ska komplettera, inte addera.
  7. Har jag råd att köpa detta? Det spelar egentligen ingen roll om plagget har fått högsta betyg på alla andra punkter, din ekonomi ska inte lida för din konsumtion. Sånt skapar stress och onödig oro.

 

Och är det något du inte själv kan svara på, typ något som har med företagets produktion att göra, fråga personalen! Min personliga åsikt är att bra personal ska ha insikt och kunskap om företaget de arbetar för. De ska se företaget som en del i en kedja och ha kunskap om hur de andra länkarna i kedjan ser ut och fungerar. Tyvärr har många som arbetar på de stora fast fashion-kedjorna ingen kunskap utöver “butikslänken”, det gör det kanske ännu mer viktigt att ställa frågor när vi befinner oss i dessa butiker. För att de ska se att det finns ett intresse hos konsumenterna att göra välinformerade och schyssta inköp! Det är det som kallas konsumentmakt.

Resor är också konsumtion

De två främsta anledningarna till att jag började anamma en mer minimalistisk livsstil, och kanske framförallt konsumtionsstil, är miljö och överkonsumtion. Sen finns det såklart även andra fördelar med konsumera mindre. Dels så sparar jag pengar, och dels går det snabbt att städa! En annan fördel är att minimalism kan ha en positiv effekt på ångest då oreda och mycket prylar kan göra oss stressade och öka risken för ångest. Jag kan dock inte själv bekräfta det, trots att jag äger väldigt mycket mindre än innan lyckas jag nämligen ha det precis lika rörigt hemma…

Oavsett. Miljö och överkonsumtion är två aspekter som oftast går väldigt bra ihop med minimalism. Och jag har sett spridningen av minimalism som något positivt, framförallt för att jag tänkt på dessa två aspekterna. Att konsumera mindre och inte överkonsumera är ju bra för miljön! Så att fler och fler blev minimalister såg jag inte alls som ett problem. Fram tills nu.

Nu verkar det som att många minimalister idag endast avsäger sig överkonsumtion av prylar, istället reser man. Inget fel i det. Absolut inte. Jag tycker också att man ska samla på sig minnen och upplevelser hellre än materiella ting. Men man kan resa på flera sätt och tyvärr verkar det som att många av minimalisterna endast byter ut sina billiga kläder mot billiga flygresor. Jag vill påstå att resande också är en form av konsumtion. Och många gånger en form av överkonsumtion. Men den åsikten verkar inte många minimalister dela med mig, för de tänker inte på resande som en form av konsumtion, utan enbart som en upplevelse. Resandet måste problematiseras.

Att resa är en form av statussymbol. Oavsett om det handlar om en weekendresa till Paris eller två månaders backpacking i Bali. Att resa är idag, till mångt och mycket, den västerländska människans “rättighet” att leva ett gott liv. Precis som det är vår “rättighet” att konsumera trender och Iphone 5,6,7 och 8 (för visst behöver man byta telefon varje år?). Vi har också tagit oss “rättighet” att skicka överflödiga kläder och elektronikskrot till länder som är i så desperat behov av pengar, att de kan inte säga nej till oss när vi kommer och knackar på med vårt skräp. Istället försöker de sälja det som säljas kan, resten läggs på hög. Kläder läggs på deponier, och där får de ligga i över 200 år innan de till slut förmultnat. Om de inte är gjorda av syntetfibrer såsom polyester eller fleece då, då får de förmodligen ligga mycket, mycket längre än så… Teknikskrotet, det grävs ner istället. För det som inte syns, det finns inte. Eller hur var det nu?

Förlåt om jag förstör din globaliserade världsbild nu, men det finns ingen anledning till att det ska vara så billigt att flyga över halva jordklotet. Det finns ingen anledning att regelbundet flyga över halva jordklotet. Och om det finns en anledning, då är du förmodligen rik och då har du råd att betala rimligt för din flygbiljett. Att flyga från USA:s västkust till Europa för $69.99, alltså 626 svenska kronor, det är inte rimligt. Och någon kommer få betala.

Flygresor behöver inte vara superbilliga. Inte som flygen ser ut idag, den dagen de flygs genom helt förnyelsebara medel, då kan vi diskutera saken igen. Men nu hävdar jag att flygresor, de ska man göra så lite man kan och man får gärna vara borta lång tid när man väl gör det. Att flyga på weekendresor till London, Berlin och Paris varje år, det är inte att resa.

Att resa för mig är att uppleva. Och för att verkligen uppleva behöver vi stanna upp på ett ställe en stund. Vi kan inte landa på en fredag, springa runt och kolla på sevärdheter och slänga i oss mat på lördag och sedan skynda hem till Sverige igen lagom i tid till sängdags på söndag. Det är inte att resa. Det är att konsumera en idé om att vi har tid att se världen. När många av oss inte ens har råd att laga ett ordentligt mål mat för dagen. Och det är inte den formen av minimalism jag förespråkar.

 

En vägledning i hårborttagningsdjungeln

Ibland rakar jag benen. Inte så ofta, men det händer. Därför kom jag att tänka på det här med hårborttagning.

Eftersom det är vinter så påminns man ju om hur hårig man egentligen är… Och hår, det är ju något som inte är alltför populärt i vårt utseendefixerade samhälle. Nä, det ska väck. Säga vad man vill om den saken, jag ser det som en personlig preferens att ansa mina lurviga emellanåt. Men vad ska man använda då för att vara schysst mot sin kropp likaväl som mot naturen? Jo, det tänkte jag försöka ta reda på. Jag vet ju redan att det finns bra alternativ, men jag vill också veta varför de andra alternativen inte är att föredra.

Engångsrakhyvlar i plast

Om man vill tänka miljövänligt så är i princip alla engångsartiklar dåliga alternativ. Plast speciellt i plast eftersom detta är en råvara som extremt resurskrävande att producera produkter av och dessutom går det inte att återvinna plast i evinnerlighet de flesta plastmaterialen är egentligen bara goda nog för en ordentlig återvinning. Efter detta kan plastfibrerna användas till bland annat fleeceprodukter, och nej, det är ingen höjdare. Till sist så är plast i naturen något otroligt dåligt då det tar otroligt lång tid för naturen att bryta ner plast. Det tar mellan 10-20 år att bryta ner en plastpåse och upp emot 500 år (!) att bryta ned en PET-flaska. Dessutom så innehåller flera plastsorter obehagliga ämnen som misstänks vara både cancerogena, mutagena och hormonstörande. Så nej, välj bort engångshyvlarna i plast om du kan!

Hårborttagningskräm

Det visade sig tydligen vara mycket svårare än jag trodde att hitta något dåligt om just hårborttagningskrämer. Men jag kände mig liksom inte helt övertygad om att något som “smälter” mina hårstrån genom kemikalier inte skulle ha minsta lilla bieffekt… Så jag letade vidare. Tydligen har det gjorts väldigt lite forskning inom detta området så än så länge får det väl anses hyfsat oproblematiskt ur ett miljöperspektiv. Däremot ska man vara varsam om en har känslig hud då de kan orsaka allergiska reaktioner, brännskador och hudirritationer som kan hålla i sig i månader. Trevligt!

Raklödder

I rapporten Raklödder till fiskarna från Naturskyddsföreningen kan man läsa om vilka produkter i våra badrumsskåp som innehåller plastpartiklar. Några av dessa produkter är rakgels från det populära märket Gilette som innehåller mikroplasten PTFE, det vill säga polytetrafluoroetylen eller Teflon. Vid framställning av PTFE används en kemikalie kallad perfluoroktansyra (PFOA), vilken misstänks vara både cancerogen och reproduktions-störande. Den är inte heller biologisk nedbrytbar, alltså dubbeldåligt. Istället för raklödder kan aleppotvål eller olja användas. Tänk dock på att kokosolja stelnar vid lägre temperatur och kan därför orsaka stopp i avlopp.

Vaxning

Vaxning går ju att göra på flera olika sätt. Bland annat kan man göra eget vax hemma av saker ifrån köksskåpet. Men man kan även köpa färdiga vaxremsor ifrån butiken, dessa brukar använda sig av bivax som grund i vaxkrämen. Så om en är mån om att inte använda produkter från djurriket kan det vara bra att vara uppmärksam. Det finns också en del risker med vaxning, oavsett om du använder färdiga vaxremsor eller gör din egen vax hemma. Vaxning gör ont och kan ta bort en del av huden när den dras av, vilket kan orsaka irritation eller infektion. Detta gäller kanske framförallt personer med känslig hud. Ur ett zero waste-perspektiv är färdiga vaxremsor en dålig deal eftersom remsorna i regel måste slängas efter användning.

Rakhyvlar med utbytbara blad

I denna kategorin finns det både bra alternativ och alternativ som är lite mindre bra. Även om en hyvel med plastskaft och möjlighet att byta ut bladen när de blir slöa är ett mycket bättre alternativ än engångshyvlar, så finns det något som är ännu bättre. En rakhyvel i rostfritt stål! Detta är något som jag ofta ser i zero waste sammanhang. Tyvärr har jag inte sett någon svensk butik med hållbarhetsfokus som säljer dessa, men jag har inte heller letat så noga. De finns i alla fall att köpa här eller här.

Miljötips! Stäng av kranen eller sänk vattentrycket när du rakar dig för att spara på vattnet. I Sverige har vi ju ett kretsloppssystem för vatten så att spara på vatten kanske är mer nödvändigt utomlands, men det är ju å andra sidan inte en jätteuppoffring att vara lite mer sparsam med vattnet.

Epilator

Om man inte är känslig för smärta så kan jag rekommendera en epilator, visserligen är de ganska resurskrävande att tillverka men de håller å andra sidan väldigt länge och eftersom den dessutom är laddningsbar slipper du köpa varken batterier eller rakblad. Nackdelen är som sagt att eftersom denna produkt drar upp hårstrån med roten så kan det göra så ont att man inte klarar det. Ett bra tips är att testa en epilator hos någon vän innan du köper för att avgöra om det är något du skulle kunna stå ut med.

Sen finns det ju såklart andra alternativ, såsom att använda laserborttagning eller på andra sätt ta bort håren permanent. Men det är dyrt och tidskrävande, och jag vet åtminstone hundra saker jag hellre skulle spendera mina pengar på.

Har du några mer tips på schyssta sätt att ta bort hår på? Skriv en kommentar! 

Inlägget innehåller bilder från en fotobank. Du kommer till fotografens sida genom att klicka på bilden.